Orsaken till detta är den kritik som förbundskontoret riktat mot avtalskonferenserna hösten 2009 inför förra avtalsrörelsen. Kritiken har gått ut på att kraven har spretat åt alla möjliga håll och det varit stört omöjligt för förbundskontoret att kunna utläsa någon samlad bild över vad lagerklubbarna vill se för krav i avtalsrörelsen.

Vi håller inte riktigt med om att varken medlemmarna, lagerklubbarna eller avtalskonferenserna varit otydliga i sina krav. Men för att råda bot på eventuella otydligheter så anordnade vi denna konferens för att samla och förtydliga de avtalskrav som finns hos många lagerklubbar.

Istället för att uppmuntra detta initiativ såg en del av tjänstemännen på förbundet som sin uppgift att försöka sabotera konferensen (se nedan):

”Hej!

Vi har fått förfrågan från avdelningar om att Lagenas fackklubb bjuder in till avtalskonferens den 3 september. Det är ett brev eller ett mail som skickats runt till förtroendevalda i Handels. Se program nedan.

Handels tar avstånd från detta initiativ från Lagenas lagerklubb i Stockholm. Handels ska inte medverka med förtroendevalda, ge medel eller ersätta några kostnader för nedanstående konferens.

Handels har sina sedvanliga avtalskonferenser enligt den ordning som är beslutad av förbundsstyrelsen. Avtalskonferenser hålls på 19 platser och gäller för 20 avdelningar i september. På dessa avtalskonferenser ska det nomineras förtroendevalda till förhandlingsdelegationer och ges förslag på avtalskrav inom respektive avtalsområde. Fastställande av krav, opinionsbildning, kommunikation m.m. hanteras av förbundsstyrelsen och VU utefter rekommendation av de olika enheterna på förbundskontoret. Några andra former av hantering finns inte i Handels demokratiska process. Vi kan inte ha olika separata processer inom förbundet.

Eventuella frågor eller övriga uppgifter skickas till Mikael Segel, förhandlingsenheten.

Med vänlig hälsning,
Best regards,

John Haataja
Avtalssekreterare / Enhetschef
Head of the negotiation department
Handelsanställdas förbund
Trade Union of Commercial Employees
Upplandsgatan 5
Box 1146
SE-111 81 Stockholm
Sweden
tel:      +46 (0)8-412 68 38
mobil:+46 (0)70-268 68 38
john.haataja@handels.se
www.handels.se”

Det märkliga med detta ”avståndstagande” är att det inte meddelats arrangören: Handels lagerklubb på Lagena, utan bara skickats ut till ombudsmän som i sin tur då ska försöka förhindra förtroendevalda att ta sig till konferensen.

Som tur var lyckades inte detta sabotage, utan vi hade en givande konferens med mycket bra strategiska diskussioner om hur partihandelsavtalet ska kunna utvecklas.

Det är på sin plats att förbundskontoret omprövar sin snorkiga och översittande hållning gentemot lagerklubbarna. Det är inget som uppskattas.

Referat ur avtalsdiskussionerna kommer i rapport del 2.

Idag bedriver utländska entreprenadföretag massvis av olika projekt runt om i landet,framförallt inom byggbranschen, men även andra näringsgrenar. I många fall har de anställda i dessa bolag betydligt sämre villkor än gängse löne- och anställningsvillkor i Sverige. Fackföreningsrörelsen har idag genom olika domstolsbeslut på europanivå sämre förutsättningar att teckna kollektivavtal samt att bevaka att de efterföljs. Facket måste få bättre redskap för att kontrollera och bevaka så att kollektivavtal tecknas och efterlevs innanför landets gränser. Medbestämmandelagen måste stärkas så att de fackliga organisationerna ges ett större inflytande vid anlitande av underentreprenörer, krav på kollektivavtal ska kunnas ställas på de företag som anlitas som underentreprenörer i flera led.

• Vi vill sänka provanställningstiden från sex till max tre månader.
• Vi anser att det ska krävas en saklig grund för uppsägning under provanställning.
• Papperslösa arbetare måste få rätt att organiseras fackligt.
• SSU ska verka för att delade turer upphör på arbetsmarknaden.
• Vi vill införa avdragsrätt för fackföreningsavgift och A-kassa.
•  SSU vill stärka medbestämmandelagen så att facket kan ställa krav på kollektivavtal i flera led av underentreprenörer.
• SSU vill att det ska finnas regler kring hur många procent av arbetet som arbetsgivaren kan anlita bemanningsföretag att utföra.
• SSU vill verka för att man redan från dag ett ska få ett anställningsbevis då många unga endast jobbar korta perioder under den tiden är rättslösa.

(SSU Förbundsstyrelsens förslag till kongressen)

För unga idag är en fast anställning inget som hör vardagen till. Att ha kommit in på arbetsmarknaden över huvud taget är det första stora steget, att klara sig kvar på den länge nog för att få en trygghet och kunna planera en framtid är en uppgift man sen får kämpa med dag för dag.

På hela arbetsmarknaden var andelen med en tidsbegränsad anställning 16 procent under 2008. I åldersgruppen 20-24 år var den 45 procent.
Antalet tidsbegränsat anställda bland ungdomar har ökat kraftigt och under 1990-talet mer än fördubblades andelen bland dem mellan 20-24 år.
Kvinnor är i högre utsträckning än män tidsbegränsat anställda. Bland kvinnor i alla åldrar är det 19 procent, medan samma siffra för män är 13 procent. Bland de unga kvinnorna är samma siffra 20 procentenheter större. Bland de LO-förbund som har högst andel med tidsbegränsade anställningar finns de kvinnodominerade Hotell & Restaurang och Kommunal. Även Handels har en stor andel medlemmar med otrygga villkor.
Men att ta sig ut på arbetsmarknaden och att få sitt första jobb, tryggt eller otryggt, svart eller vitt är inte bara siffror på papper, så vi gav oss ut på butiksgolvet och
in i sjukhuskorridoren.
- Många unga är osäkra på sina rättigheter, tror kanske att saker kommer lösa sig självt och är ofta tacksamma för att man får ett jobb över huvud taget, och många arbetsgivare är inte sena att utnyttja situationen, berättar Christian Sundin.
Han är förtroendevald för Handels fackklubb på H&M i Stockholm. Han berättar att man som anställd har det bra på H&M. Men han kan också vittna om problem som han vet förekommer på andra arbetsplatser inom branschen.
- Problem med att man inte får ut sina löner är vanligt – chefen hittar på allt möjligt för att lura framförallt sina unga anställda på pengar. Många har inte full koll på vad som gäller, men känner instinktivt att ”det här kan ju inte stämma, så här kan det väl inte få vara” och oftast så har de rätt, förklarar han.
Det finns exempel där man försöker lura folk på lönen, på sin övertid och OB-ersättning.
Man tvingas också stå ut med  att inte få sina raster, att vara övervakad och många utsätts för en ständig press att jobba hårdare. På en annan stor klädkedja, som är kända för att ha hårda regler och ung personal, har man strikta regler för exempelvis toalettbesök. På ytterliga andra arbetsplatser finns det förbud mot att prata med sina arbetskamrater när man jobbar, och man har speciella bonussystem om man sköter sig efter de uppsatta reglerna.
- Ett exempel på hur det kan gå till inom handeln är att man blir anställd på ett ganska lågt antal timmar i veckan först. Om man sköter sig ordentligt,
inte pratar med de andra, inte går på toaletten för ofta och är effektiv, så kan man efter ett par månader få ett par timmar till i veckan. Ibland måste man kanske stämpla ut när man ska gå på toaletten, ta en frukt eller vad det nu kan vara, berättar Christian, och fortsätter;
- Det har blivit mycket tuffare, dels generellt på arbetsmarknaden men framförallt inom handeln, bara jämfört med för 15-20 år sedan.
En del i en sådan utveckling kan man se H&M:s Fastpool-system som. Det är ett bemanningsföretag i företaget som startade som en sjukpool. Nu används den också för
intern rekrytering och är för många unga ett sätt att komma in på arbetsplatsen. Många som varit med ett tag kan bli upplockade på vikariat, och efter 2 år kan man få en fast
anställning. Ett problem det kan riskera att föra med sig är att det blivit svårare för de deltidsanställda att få de arbetspassen som de har rätt till. Man tar istället in folk direkt
från Fastpool istället för att ge timmarna till deltidarna.
På H&M har Handels förhandlat fram ett system där de deltidsanställa får fylla i när de kan jobba, och får förtur till de passen för att minska den risken. Under en normal vecka idag utförs mellan 10 och 40 procent av de arbetade timmarna inom H&M Stockholm av personal från Fastpool.
Bemanningsföretag används idag ofta på arbetsmarknaden för att ersätta fast personal på arbetsplatserna. För det ger såklart fördelar för arbetsgivare överlag att
kunna ha folk i arbetet precis de timmar man önskar dem, och skicka iväg dem när det är mindre att göra. Få vågar protestera då det ofta innebär att man inte får passet
nästa gång och möjligheten att planera sitt liv eller inkomst blir såklart begränsad.
- De flesta företags dröm är att ha någon form av behovsanställda rakt av, där alla är anställda inom företaget, i deras bemanningspool, och varje dag kan bli utskickad till olika butiker – där man behövs bäst för dagen. Det är såklart jättesmidigt för företaget som hela tiden kan justera och styra sin bemanning, men inte så roligt för de anställda. Det skapar en otrygghet, och vi ser också hur sjuktalen på grund av psykisk stress ökar, förklarar Christian.
Handeln är inte den enda branschen där unga anställda drar ett tungt lass. Inom hotell och restaurang branschen är felbetalda löner, fusk med arbetstimmar och obefintlig trygghet nära nog normen på många ställen, men även inom exempelvis vården är klimatet hårt.

Saxat från Röd Press Valspecial 2010.

Läs mer i Handelsnytt: Jill tar strid för tryggare pooler och Ett utnyttjande av människor.

Mera intressant läsning: ”Personal av kvalitet, till bästa pris” – akademisk uppsatts om vikariepoolerna på H & M (Handelshögskolan vid
Göteborgs universitet)

Bemanningsbranschen
Användandet av bemanningsföretag ökar på hela arbetsmarknaden. Handels menar
att bemanningsföretag kan vara ett komplement för att hantera tillfälliga
arbetstoppar inom alla våra verksamhetsområden. Handels ska arbeta för att
arbetsgivaren som huvudregel bedriver verksamhet i egen regi och accepterar inte att
bemanningsföretag blir en permanent del av av en verksamhet eller utgör
totalbemanning. Därför är det också viktigt att Handels centralt såväl som lokalt
arbetar för och ser till att all verksamhet som omfattas av kollektivavtalet utförs av
de egna anställda.

Överenskommelser mellan fack och arbetsgivare är det främsta sättet att reglera
användandet av bemanningsföretag. Om bemanningsföretag ska tas in ska
medlemmar genom den fackliga organisationen på arbetsplatsen ha inflytande över
detta genom medbestämmandeförhandlingar, och det ska regleras genom
överenskommelser och lokala avtal. För att det fackliga inflytandet ska bli reellt och
effektivt måste dock vetorätten i medbestämmandelagen förstärkas.

LAS har förstärkts i de flesta av våra kollektivavtal så att arbetsgivaren inte kan
använda bemanningsföretag när uppsagda har återanställningsrätt. Oavsett detta
kommer Handels under kommande kongressperiod verka för en ändring i LAS så att
företag inte får använda sig av bemanningsföretag under löpande uppsägningstid och
så länge det finns personer med återanställningsrätt. Handels ska verka för att att
genom lagstiftning stoppa de orimliga arbetsvillkoren för
bemanningsföretagsanställda samt att lagen om privat arbetsförmedling och
uthyrning av arbetskraft ses över för att förtydliga reglerna kring uthyrning av
personal.

Handels ska fortsätta att arbeta för att anställda i bemanningsföretag omfattas av
kollektivavtal och att arbetstagare som arbetar i samma verksamhet ska ha
likvärdiga löner och villkor. Tillsammans med LO ska Handels utveckla
kollektivavtalen och möjligheterna för att lokala klubbar att företräda anställda i
bemanningsföretag. Handels ska också arbeta för att fler anställda i
bemanningsföretag blir medlemmar i en facklig organisation. Handels ska
tillsammans med LO verka för att auktoriseringen av bemanningsföretagen skärps.

En del företag använder sig av egna vikariepooler istället för bemanningsföretag. Det
är viktigt att se till så att ett minskat användande av bemanningsföretag inte gör att
andra former av otrygga anställningar ökar. Handels ska därför kartlägga hur
bemanningsföretag och vikariepooler fungerar på våra avtalsområden och i vilken
utsträckning de verkar för att på så vis utveckla det fackliga arbetet tillsammans med
anställda på bemanningsföretag och i vikariepooler. Detta arbete ska ske strategiskt,
strukturerat och långsiktigt.

Läs mer här: Handelsnytt & LO-tidningen

Det är dags att ta seriösa krafttag mot den växande branschen, bemanningsföretag. Det ploppar upp allt fler och fler bemanningsföretag, både auktoriserade och icke auktoriserade alla med samma mål, att hyra ut personal.

Som det är i dag har vi ca 55000 till 60000 årsanställda inom bemanningsbranschen. Runt 110 000 jobbar någon gång under året på ett bemanningsföretag. Av de ca 2000 bemanningsföretagen är runt 400 är auktoriserade.

Det tredje största uthyrningsområdet, efter kontor och industri, är lager/logistik. Uppskattningsvis, enligt branschen själv, handlar det om 6 000 anställda inom lager/logistik.

Dessa är idag hänvisade till en tillvaro som daglönare, med ständiga arbetsplatsförflyttningar och oerhört svåra att organisera för den fackliga organisationen. De flesta av dessa fyller ett permanent arbetskraftsbehov på våra arbetsplatser och förtjänar egentligen riktiga anställningar. Riktiga anställningar, att på arbetsplatsen tillhöra en arbetsgemenskap, främjar hög organisationsgrad.

Istället används bemanningsföretagen till att fragmentisera de anställda i olika grupper. Det är inte ovanligt att företag använder 2-5 olika bemanningsföretag, utöver den egna personalen, för att gruppera personalen i små grupper som ska överträffa varandra och konkurrera ut varandra.

Det är för fackligt aktiva ingen nyhet att det skapar splittringar på arbetsplatser och försvårar möjligheten till höjd organiseringsgrad. Vi har mycket liten om än ingen insyn i deras löner och möjligheten till att ta striden för dem om så skulle behövas.

Det är osäkerheten att få behålla sitt arbete bland dem inhyrda som får dem att titta ner i marken och hålla tyst när chefer skäller på dem. Det är mentaliteten från arbetssäljare som får dem att acceptera mantrat att dem är som maskiner, det är bara att byta ut dem när dem slits ut.

Det är bemanningspersonalen som hotas med sparken om de inte jobbar hårdare, fortare och under slavliknande förhållanden jämfört med de fastanställda som i framtiden aldrig kommer att våga ta den fackliga strid som behövs.

Så som arbetsgivarna behandlar de inhyrda, skulle de vilja behandla de fast anställda (bara det att de inte kan det riktigt än). Det är i de inhyrdas arbetsvillkor vi ser vår egen framtid. Om utveckling fortsätter är det detta som kommer bli normen.

Bemanningsföretag var förbjudna mellan 1936 – 1991. Det fanns goda skäl för detta, då de utgör ett sådant hot mot fackföreningsrörelsen och maktbalansen på arbetsmarknaden. När bemanningsföretagen återlegaliserades 1991 krävde LO i sitt remissvar till den nya lagen att:

”De som bäst kan avgöra behovet av in/uthyrning är arbetstagarna på inhyrarföretaget som eventuellt ska arbeta tillsammans med inhyrd personal.” Med denna formulering visade LO att man då, 1990, förstod att det måste finnas ett lokalt fackligt veto i denna fråga för att arbetstagarna i det inhyrande företaget inte skulle känna sig hotade. Tyvärr har det kravet fallit i glömska och sorgligt nog har vi inte det idag.

Inhyrd personal är exakt den flexibla arbetskraft arbetsköpare är ute efter och då spelar det ingen roll om att prislappen är lite högre. Ofta blir dock prislappen i praktiken lägre eftersom de inhyrda är i en sådan utsatt position att de kan pressas att jobba hårda, snabbare och utan raster. Även om det, genom bemanningsavtalet m m, kan råda formell löneneutralitet mellan de olika grupperna på arbetsplatsen, sker annan villkorsdumpning genom att de inhyrda kan pressas hårdare.
Än är det dock inte försent att backa bandet och en gång för alla göra upp med detta problem.

I förbundsstyrelsen verksamhetsplanering kan man läsa: ”Den fackliga kampen och verksamheten på arbetsplatserna går ut på att värna och stärka alla medlemmars ställning genom kollektivavtal. Det är genom solidariskt och kollektivt handlande som vi kan göra skillnad när det gäller såväl löner som arbetsvillkor. Tillsammans vinner vi styrka.”

Tar vi inte fighten mot bemanningsföretagen nu kan det vara för sent att göra det. Enade vi stå, söndrade vi falla och denna rörelse har inte råd med fler splittringar.

Yrkande:
att Handels ska verka för en ändring av medbestämmandelagen, MBL, som ger facket rätten att neka inhyrandet av personal då man finner det lämpligt att göra så.
att Handels på sikt ska verka för att återinföra förbudet mot bemanningsföretag, likt det som rådde mellan 1936-1993.

Förbundsstyrelsens svar

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen att avslå motionen

A.4.55 första att-satsen vill att Handels ska verka för en ändring av medbestämmande lagen, MBL, som ger facket rätten att neka inhyrandet av personal då man finner det lämpligt att göra så. Vetorätten i MBL § 39 fungerar utifrån det tänkta syftet. Handels menar att bemanningsföretag ska ses som ett komplemet till de egna anställda, användningen av inhyrd arbetskraft kan ske vid speciella behov av arbetskraft, dock inte som en permanent lösning av personalbehovet. Handels menar istället att begränsningen av bemanningsföretag i första hand ske genom förhandlingar med arbetsgivare och avtalslösningar

A.4.55 andra att-satsen vill att Handels ska verka för ett förbud mot bemanningsföretagen. Handels menar att bemanningsföretag ska ses som ett komplement till de egna anställda, användningen av inhyrd arbetskraft kan ske vid speciella behov, dock inte som en permanent lösning för att klara personalbehovet. Eftersom lagstiftning gör det möjligt att anställa personal ”vid behov” hur många gånger som helst, kan företagen i princip skapa egna bemanningspooler där arbetstagarna inte har rätt till ersättning de dagar de inte arbetar. Det är dock viktigt att Handels fortsätter att följa utvecklingen i denna fråga, och i avtalsförhandlingar driva frågan hur och när bemanningsföretag får användas.

Kommentar: Det är nästan lite komiskt att FS, i fråga om det fackliga vetot, hänvisar till MBL § 39 som tvärt om endast uttrycker rätten till veto om lag och avtal hotas i entreprenadsituationer och förhandling om § 39 ”gäller inte, om arbetet är av kortvarig och tillfällig natur eller kräver särskild sakkunskap och det inte är fråga om att anlita uthyrd arbetskraft enligt lagen (1993:440) om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft.” (MBL § 38).

Motionen tar ju sikte på att det ska finnas ett veto även om andra fackliga intressen är hotade, eller om företagen missbrukar de inhyrda.

FS föreslår också avslag på andra att-satsen med motiveringen att frågan skall drivas i avtalsförhandlingarna om hur och när bemanningsföretagen får användas. Där har ju FS haft alla möjliga chanser att visa vägen. Men med tanke på resultatet måste ju bedömningen göras att det är lagstiftningsvägen som måste beträdas.

Lagerarbetarnas Blogg

Om man söker arbete på butik och klickar man in på Arbetsförmedlingens hemsida så möts man inte längre av platsannonser från ICA och Konsum. Det som kommer emot en är en annan typ av företag. Här är ett axplock:

Vi söker omgående personer med erfarenhet av att arbeta i kassa i butik.
Vi erbjuder dig ett varierande arbete ute hos vår kund. Du träffar nya människor och får mer erfarenhet inom ditt yrke.
Vi önskar först och främst att du har kassavana, men erfarenhet av varuplock med livsmedel och butiksarbete är också meriterande!
Som person är du noggrann, snabb och serviceminded. Det är viktigt att du kan prioritera och att du har en öppen och hjälpam profil då du kommer vara kundens ansikte utåt.
Tjänsten är vid behov och kan därför kombineras med studier, annat arbete etc.
Visstidsanställning 3 – 6 månader
Deltid
Uniflex Sverige AB Helsingborg

Vi söker nu en duktig, glad person med rätt attityd för extraarbete inom kassahantering för vår kund i Uppsala. Du fungerar bra i grupp, har en positiv inställning och personlighet. Viktigt att du ska kunna börja jobba nu i sommar redan.
Bifoga bild i din ansökan, urval sker löpande med start omgående
Visstidsanställning 3 – 6 månader
Deltid

CO-WORKER BEMANNING

För kunds räkning söker vi ett gäng flitiga Varuplockare.
Inga tidigare erfarenheter krävs, men det är en fördel om du tidigare arbetat i butik.
Du motiveras av att arbeta i ett högt tempo. Trots ett högt tempo är du noggrann.
Du kan arbeta både i grupp och självständigt.
Eventuellt finns möjlighet till fortsatt extrajobb under hösten. En förutsättning för det är att du är student eller har annat extrajobb.

Assist Bemanning AB

Vi söker dig som verkligen brinner för arbete i butik!
Vill du ha ett utmanande arbete med goda utvecklingsmöjligheter inom butik är det dags att ta kontakt med oss.
Du kommer att arbeta som konsult för Storesupport i olika livsmedelsbutiker hos våra kunder. Uppdragen handlar om allt från kassahantering till varuplock. God lokalkännedom, viljan att resa runt samt vara flexibel när det gäller arbetstider är oerhört viktigt för att trivas med sitt jobb på Storesupport.

Svenska Storesupport AB

Varför är det så viktigt att uppmärksamma bemanningsföretagens utbredning på butikerna? Jo, på butikerna handlar det inte bara om att hindra utbytet av fast personal som debatterats så mycket på lagerarbetsplatser eller i Urban Outfitters-fallet. Inom butiksvärlden finns ett särskilt problem med många ofrivilliga deltidsanställningar. Hur påverkas rätten/möjligheten att gå upp i tid för deltidsanställda när bemanningsföretagen kommer in på butikerna?

Denna frågeställning gick helt avtalsrörelsen förbi!

För att börja besvara den frågan måste vi först besvara än annan fråga; finns det alls några förutsättningar för fler heltider inom detaljhandelsområdet? Ja, det finns det. Vi har de senaste 10-20 åren sett en radikal ökning av öppettiderna inom handeln, men inte en radikal ökning av antalet heltider. Trots att butikerna måste bemanna upp under fler timmar per dygn och vecka har det inte gått att öka heltidstjänsterna. Detta skvallrar om att problemet är strukturellt, snarare än praktiskt.

Första källan till information om vilken rätt till mer arbetstid en deltidsanställd har är lagen om anställningsskydd (LAS). Enligt LAS § 25a gäller att:

”En deltidsanställd som har anmält till sin arbetsgivare att han eller hon vill ha en anställning med högre sysselsättningsgrad, dock högst heltid, har företrädesrätt till sådan anställning. Som förutsättning för företrädesrätten gäller att arbetsgivarens behov av arbetskraft tillgodoses genom att den deltidsanställde anställs med högre sysselsättningsgrad och att den deltidsanställde har tillräckliga kvalifikationer för de nya arbetsuppgifterna.”

Det här låter ju bra, och det var väl tänkt att deltidsanställda skulle kunna göra arbetstidsmässig ”karriär”, få fler och fler timmar, om verksamheten expanderade.

Men hur kommer detta i konflikt med existensen av bemanningsföretag? Jo, denna regel tar i första hand sikte på om företaget står i begrepp att nyanställda personal för att täcka ett arbetskraftsbehov. I det läget kan en deltidsanställd sticka emellan en begäran att få företräde till fler timmar.

Som vi alla vet vid det här laget nu är nyanställning bara ett av många sätt att täcka ett arbetskraftsbehov. Bemanningsföretag är ett annat. Och om arbetsgivaren väljer att tillgodose sitt arbetskraftsbehov genom bemanningsföretag, så har LAS § 25a inget värde för den deltidsanställde. Precis lika lite värde som återanställningsrätten för de som blir uppsagda och utbytta.

Den andra källan till information vilken rätt till mer arbetstid en deltidsanställd har är kollektivavtalet, och inom Handels är Detaljhandelsavtalet det största. Avtalet för detaljhandeln säger fr o m 1999 att ”Vid arbetskraftsbehov skall i första hand deltidsanställda erbjudas ett högre antal timmar”.

Detta innebär att inte bara vid utökat arbetskraftsbehov utan även om t ex någon slutar, eller är frånvarande, så skall arbetsgivaren först undersöka om det uppkomna arbetsbehovet kan täckas genom att deltidsanställda får ökad sysselsättningsgrad. Det är möjligt att man kan böja stickan så långts så att man t ex kan yrka på arbetsgivaren att ge deltidanställda fler timmar framför rätten att utnyttja övertid.

Men även detta kan kringgås med bemanningsföretag eftersom avtalsregleringen bara binder upp arbetsgivare i hur han disponerar sin egen organisation.

Dilemmat med både LAS och Kollektivavtalet – och det här är kärnpunkten – är att dessa bara är utformade så att de reglerar vad som händer i arbetsgivarens organisation – inte vad som händer på arbetsplatsen eller i arbetsgivarens verksamhet.

Rent formellt så driver ju många arbetsgivare sin verksamhet med hjälp av två (eller flera) organisationer; sin egen organisation med egna anställda och bemanningsföretagets organisation, de inhyrda.

För att inte få en krock mellan de höga ambitioner som finns i lag och avtal och den krassa verkligheten på butiksgolvet, måste vi få regelverk som omfattar det som händer på arbetsplatsen, eller driftsenheten (som det heter på juridikspråk).

Att bemanningsföretag urholkar LAS är ingen nyhet. Det som verkar vara en nyhet för många är omfattningen och hur många områden som berörs.

Ska vi någonsin ha en chans att få fler heltider inom handeln måste konflikten mellan LAS-rätten och bemanningsföretagen få en lösning till de deltidsanställdas förmån.

Patrik Olofsson
Ordförande, Handels klubb 20-717

Den falska logiken ser ut så här:
Facken har alltid bejakat strukturomvandlingen
Bemanningsföretag och franchise är strukturomvandling
Alltså ska facken bejaka bemanningsföretag och franchise

Ve den som sätter sig på bakhasorna och strejkar vilt mot detta:

”I den svenska modellen ingår att facket gillar läget när strukturen på arbetsmarknaden förändras. I stället för att sätta sig på bakhasorna med vilda strejker, som i vissa andra länder, är man med på noterna. Vitsen med detta är att de jobb som kommer i stället efter nedläggningar i branscher och företag blir bra jobb och att de anställda får hjälp till en bra omställning.

Franchisedrift och bemanningsföretag är en del av dagens arbetsmarknad. Därmed är det också viktigt att anpassa de fackliga metoderna så att facket slår rot bland de anställda som jobbar på bemanningsföretag eller företag som ägs av franchisetagare. Det är en riktig och viktig utmaning för facket i den svenska modellen.”

( http://www.handelsnytt.se/en-ny-tids-utmaningar-for-facket )

Strukturförändring eller maktförskjutning

Ökningen av franchisedrift och bemanningsföretag är inte strukturomvandling – det bara ren maktförskjutning. Precis som att visstidsanställningarna ökat med 50 % de senaste 20 år beror det inte på någon ”strukturomvandling” i näringslivet, utan på en förskjutning av maktbalansen på arbetsmarknaden till arbetsgivarnas fördel.

Att visstidsanställningar och deltid främst drabbar kvinnoyrken beror inte på slumpen i någon ”strukturomvandling”, utan beror på ofördelaktiga maktförhållanden för kvinnor på arbetsmarknaden.

Ökningen av franchisedrift och bemanningsföretag är en del av hela trenden att trycka tillbaka arbetstagarnas position på arbetsmarknaden. I bägge fallen är syftet att göra sig av med skyldigheterna som följer av ett arbetsgivaransvar.

Arbetsgivarstrategi bakom franchise

Att lägga ut verksamheter på franchise handlar om att företag skaffar sig en ”buffert” (i form av en småföretagare) mellan sig och personalen. ”Bufferten” får det formella personalansvaret, i och med att anställningarna övergår till det franchiseföretag som bedriver verksamheten, och får ta ansvar för avtal och löner, arbetsmiljö, MBL och allt som hör arbetsrätten till. Vitsen är att de ska vara så hårt styrda av franchisegivaren att de bara i bästa fall kan nå upp till en miniminivå av åtagande gentemot personalen och facket. 

Den starka press som franchisetagaren i många fall lever under kan alltså resultera i att de anställda i har stora svårigheter att hävda samma rättigheter som anställda i ”vanliga” företag.
Franchisetagaren är inte alltid, genom det avtal som man är bunden till, att betrakta som reell motpart ur ett fackligt perspektiv.

Viktiga beslut som påverkar franchisetagarens anställda tas inte av denna, utan av franchisegivaren. De anställda har därför minimalt inflytande, eftersom de inte har inflytande på den nivå där besluten faktiskt fattas.

En problematik som också blivit mer och mer utbredd när det gäller franchisetagaren som en hårt bunden och beroende part i franchiseförhållandet, är de bristande möjligheterna att leva upp till arbetsmiljölagstiftningens krav. När det gäller det utbredda problemet med rån, hot och våld i butiker så har i många fall inte franchisetagaren beslutsbefogenheter när det gäller att vidta exempelvis förändringar som gör arbetsmiljön säkrare.

Äkta och falsk strukturomvandling

All förändring på arbetsmarknaden är inte strukturomvandling. Om facket lyckas få igenom sex veckors semester istället för fem, så är det inte en strukturomvandling – det är en maktförskjutning till arbetarnas fördel. Om Arbetsgivaren lyckas öka antalet otrygga anställningar, så är det ingen strukturomvandling – det är en maktförskjutning till arbetsgivarnas fördel.

Övergången från jordbrukssamhälle till industrisamhälle är ett exempel på en äkta strukturomvandling i ekonomin. Textil- och varvsindustrins nedgång, och bil-, telekom- och läkemedelsindustrins uppgång är ett annat exempel på äkta strukturomvandling. Offentliga sektorns expansion och kvinnornas intåg på arbetsmarknaden är ett annat exempel på äkta strukturomvandling.

Den strukturomvandling som fackföreningsrörelsen traditionellt hyllat är den som bygger på Rehn-Meidner-modellen. Alltså;

1) Det är OK om jobb försvinner på företag som inte kan betala lön enligt den solidariska lönepolitiken.
2) Det är OK om lågkvalificerade jobb försvinner till förmån för högkvalificerade.
3) Det är OK om lågproduktiva jobb försvinner till förmån för högproduktiva.

Visst kan vi diskutera Rehn-Meidner-modellens förtjänster och tillkortakommanden, men helt klart är i alla falla att ingenstans står det i Rehn-Meidner-modellen att det är OK att fast anställda jobb försvinner till förmån för bemanningsföretag eller franchise. Det är rent nonsens att det ska likställas med strukturomvandling. 

Kassako eller maktmedel

Det går ett mantra genom Handelsnytt och förbunden om fler medlemmar. Fler medlemmar hos franchiseföretagen, fler medlemmar hos bemanningsföretagen och snart också fler medlemmar bland F-skattarna. Inget fel med det, men varför ska vi bli fler medlemmar? Om detta sägs inget! För att förändra? För att slå tillbaka de nuvarande modellerna med franchise och bemanningsföretag? För riktiga anställningar?

Eller för att säkra utkomsten hos dem som har arbetarrörelsen som födkrok?

Patrik Olofsson

Efter det demokratiska valet 1994 i Sydafrika började svenskar med glädje köpa sydafrikanska viner. Men Sydafrika kämpar fortfarande med effekterna av det förflutna och apartheid. Villkoren för dem som producerar de sydafrikanska vinerna har försämrats under senare år, skriver Gabi Björsson, Wendy Pekeur.

Lantarbetare lever fortfarande i fattigdom. Minimilönen på 1 231 kronor räcker inte till mat, skolavgifter, el och annat. Vissa arbetare får fortfarande lönen i alkohol.

Två tredjedelar av arbetskraften är kvinnor. De får ofta bara säsongsarbete och trots lika arbete får de lägre lön än männen. Bostaden tillhandahålls vanligen av vingården i den fast anställde mannens namn. Det innebär begränsade möjligheter för representanter för facket, journalister, släkt och vänner att besöka dem.

Förlorar mannen arbetet eller avlider blir hela familjen bostadslös. Kvinnor som utsätts för våld i hemmet riskerar att bli både arbetslösa och bostadslösa om de beslutar sig för att lämna en man som slår.

Dialog inte bojkott

Viner som tas fram under de här förhållandena säljs till höga priser i bland annat Sverige. Men i dag krävs inte en bojkott utan en dialog om förbättrade arbetsvillkor. Sedan 2004 organiserar fackföreningen Sikhula Sonke lantarbetare, främst kvinnor, i Västra kapprovinsen. Trots ett visst motstånd mot fackföreningar, välkomnar gårdsägare i dag många gånger en förhandlingspartner.

På vingårdarna var kollektivavtal tidigare okänt. Men Sikhula Sonke ändrar på situationen. Ända från starten har man förhandlat om bland annat löneförhöjningar, skyddskläder, toaletter på arbetsplatsen, betald föräldraledighet och sjuktransporter. Arbetet går framåt, men långsamt. Många av de frågor Sikhula Sonke kämpar för är redan lagstadgade, men problemet är att lagen inte efterlevs. För att påskynda arbetet för värdiga arbetsvillkor för lantarbetare behövs starka påtryckningar. En aktör som Systembolaget är inte obetydlig i detta sammanhang.

Etisk uppförandekod

Systembolaget har tidigare inte haft en etisk uppförandekod med krav på både producenter och leverantörer men nu utarbetas en sådan tillsammans med de övriga monopolen i Norden. Sikhula Sonke och Afrikagrupperna välkomnar detta men kräver att de fackförbund som organiserar arbetarna på vingårdarna får delta i arbetet.

Vi vill få garantier att koden inbegriper en lön att leva på, inte bara minimilönen som inte går att leva på, att koden betonar fackets rätt att verka på vingårdarna samt att Sikhula Sonke, och liknande organisationer i andra länder, ska vara delaktiga i arbetet med att informera arbetare om deras rättigheter, övervaka hur koden efterlevs och informera Systembolaget om överträdelser.

Arbetarna vet att de producerar viner i världsklass och vill att svenskarna ska fortsätta köpa dem.

Systembolaget bör utnyttja tillfället att ta fram en kraftfull uppförandekod som sätter press på vingårdarna med krav på en värdig tillvaro för arbetarna.

Ett par kronor till på prislappen är inget högt pris att betala för svenska konsumenter som vill slippa bismak av bittra druvor.

Gabi Björsson, kanslichef Afrikagrupperna

Wendy Pekeur, generalsekreterare Sikhula Sonke

Handelsklubben på Lagena Distribution AB beslutade på medlemsmötet 2010-12-01 att delta i kampanjen och att bidra med 3 000 kr.

Läs mer om kampanjen här: >>> (Afrikagrupperna) och här: >>> (Latinamerikagrupperna)

Situationen är allvarlig och förutom att de riskerar dryga böter så har de nu slängts ut från det vandrarhem där de var boende.
Detta för att vandrarhemmet i sig har underkänts för att inte vara tillräckligt hygieniskt och säkert för att laga mat och bo i. De ställs därför nu bostadslösa om de släpps från häktet.

Vi har varit i kontakt med de häktade arbetarna och deras advokater, pressmeddelande om detta och denna korrespondens kan läsas nedan.

Vill du ge ditt stöd till de fyra häktade arbetarna?
Sätt in pengar på Stridsfonden, Bg. 41 8 – 64 82, och märk talongen ”Särna-4″.
Om arbetarna frias från bötesbelopp kommer stödet fortfarande att gå till deras försörjning.

Pressmeddelande 19 augusti 2010

Förbundet Arbetarsolidaritet och Stridsfonden har kontaktat de fyra vietnamesiska bärplockare som sitter häktade i Falun misstänkta för att ha låst in sina arbetsledare i samband med protester mot dåliga villkor och usla löner.
– Vi har uttryckt vårt fulla stöd för protesterna och har erbjudit oss att genom Stridsfonden betala en ansenlig del av böterna i händelse av att det rättsliga efterspelet leder till fällande domar, säger Andree Kjellström sekreterare i Förbundet Arbetarsolidaritet.

Förutom detta har förbundet även ombesörjt de fyra bärplockarnas nuvarande ekonomiska situation i häktet genom att tillsända dem en summa vardera med kontanter.

Bemanning och rekryteringsbranschen är en plåga på den svenska arbetsmarknaden och detta blir extra tydligt då det handlar om gästarbetare och utländska bemanningsföretag.

De vietnamesiska bärplockarna i Särna har agerat som alla arbetare här i landet borde göra mot dessa oseriösa företag. De valde att protestera mot det bedrägeri och hänsynslösa utnyttjande de utsatts för och deras initiativförmåga att ta fast och spärra in de verkliga brottslingarna, är en förebild för oss alla och inget de borde åtalas för.

De som istället skall ställas till svars och åtalas är naturligtvis Lomsjö Bär och TTLC, det vietnamesiska bulvanföretag som Lomsjö Bär utnyttjar för att själva undanhålla sig ansvar för hur arbetarna som plockar deras bär behandlas.

För att i så stor utsträckning som möjligt kunna hjälpa de fyra häktade bärplockarna väljer vi att idag starta en insamlingskampanj och vädjar nu till politiska organisationer, fackklubbar och enskilda att visa solidaritet genom ett ekonomiskt bidrag. Mer om denna insamling återfinns på vår hemsida.

Allt stöd till bärplockarna i Särna!

Till Handelsklubben på Lagena Distribution AB
2010-12-01
Nedan kommer en kortare redovisning av insamlingen.

Vi har sedan vi avslutade insamlingen fått in 18 000 kronor, därefter
har det inkommit ytterligare 14 000 från olika privatpersoner och
fackklubbar.  Det totalt insamlade beloppet (32 000) tillsammans med det
förväntade skadeståndet för häktningen på ca 25 000 kronor per
person bör enligt våra förhoppningar och beräkningar räcka till att
betala av deras skulder och mer därtill.

Insamlingen kommer betalas ut parallellt med det förväntade
skadeståndet för häktning, och just nu väntar vi enbart på besked
från bärplockarnas offentliga biträden kring huruvida bärplockarnas
skadeståndsanspråk godkänns eller ej. Oavsett kommer pengarna betalas
ut så snart skadeståndsprocessen är avklarad.

Vi vill passa på att tacka för erat bidrag.

Mvh
Viktor Lundström

Förbundet Arbetarsolidaritet