Lagerarbetarnas Blog

mars 12, 2016

Följ Lagerarbetarnas blogg på Facebook

FacebookGör som drygt 1500 andra: följ lagerarbetarnas blogg på Facebook.

https://www.facebook.com/Lagerarbetarnas-Blogg-1493583180923616

 

Annonser

juli 28, 2014

Lagena, Vänsterpartiet och internationell solidaritet

Den 6 november 2013 kallade DHL i Jordbro till sig personalrepresentanterna för lagerpersonalen och meddelade att de skulle säga upp 25 fast anställda och byta ut dem mot bemanningsanställda.

DHL drev lagret på entreprenad åt Lagena Distribution AB (som bytt namn till JF Hillebrand Logistics) sedan början på 2013. Lagena hade tidigare drivit lagret i egen regi sedan starten 1996. Planen var, att i formen av en dubbelstöt mot personalen, först byta ut Handels lageravtal (Partihandelsavtalet) som Lagena var bundet vid till Transports avtal, som DHL hade. Steg två var att rensa ut den egna personalen, som beskrevs som föråldrad, lågproduktiv och bortskämd, mot yngre, lätt utbytbara bemanningsanställda. Euforiskt hade man talat om besparingar på 10 miljoner per år genom den här dubbelstöten.

En bestående kvalité som personalen på Lagena/DHL har är att inte stillatigande ta skit. På många arbetsplatser med ett traditionellt, mediokert, lokalt fackligt arbete (eller kanske t o m avsaknaden av lokalt fackligt arbete) hukar man gärna när arbetsgivarens piskor flyger. Det tar tid att bygga upp en lokal facklig styrka som kan göra motstånd. Det som borde vara den högst prioriterade frågan är idag, tyvärr, den lägst prioriterade frågan i fackföreningssverige.

Motoffensiven lät dock inte vänta på sig. Första steget var att föra konflikten i öppen dagar. Bara arbetsgivaren tjänar på att konlikter förs inom en begränsad krets, inom 4 väggar och med diverse tystnadsplikter.

Här är fyra exempel på att föra ut konflikten i ljuset.

http://arbetet.se/2013/11/11/lagena-sparkar-och-hyr-in/

http://www.handelsnytt.se/dhl-ersatter-anstallda-med-inhyrda-pa-lagena

http://stockholm.etc.se/nyheter/nya-uppsagningar-pa-lagena

http://www.transport.se/Transportarbetaren/Start/Nyheter1/DHL-vill-sparka-25-och-ersatta-med-inhyrda/

Samtidigt fanns chans att öka det politiska trycket. Frågan om bemanningsföretagens roll som undergrävare av LAS sammanföll också med Vänsterpartiets Bra Jobb-kampanj:

http://www.vansterpartiet.se/dhl-sparkar-25-och-ersatter-med-bemanningsanstallda

http://www.vansterpartiet.se/brajobb

http://www.vansterpartiet.se/politik/bemanningsforetag

Det ska också nämnas att det fanns utspel från Socialdemokraterna också, men inte lika ihärdigt och inte specifikt i Lagena-frågan:

http://www.handelsnytt.se/s-vill-skarpa-regler-for-inhyrning

Personalen kontaktades av Vänsterpartiet för att utröna om det fanns en win-win-situation. Och det gjorde det. Frågan diskuterades bland personalen och de ville att Jonas Sjöstedt skulle komma på besök den 3 december. Som av en händelse skulle han debattera bemanningsföretagens roll mot Arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantessons i TV4 dagen innan:

http://www.tv4.se/nyhetsmorgon/klipp/debatt-ska-bemanningsföretag-förbjudas-2495817

Här hamnade Lagena i centrum för debatten och Jonas Sjöstedt tog upp sitt kommande besök på arbetsplatsen, men redan dagarna innan hade det hunnits med några utspel i media:

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/v-vill-totalforbjuda-bemanningsforetag_8776332.svd

Mötet blev kort men givande. Sjöstedt erbjöd sin hjälp att höja temperaturen i frågan, dels i media och dels i riksdagen i en interpellationsdebatt:

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17976948.ab

https://www.riksdagen.se/sv/Debatter–beslut/Interpellationsdebatter1/Debatt/?did=H110169

Även Ali Esbati, ledamot i arbetsmarknadsutskottet för Vänsterpartiet, fyllde på:

http://www.dagensarena.se/opinion/bemanningsmissbruket-bryter-ned/

På företaget görs försök från företagets sida till kohandel, med avtalsturordning och avgångsvederlag. Kollektivet avvisar alla krumsprång. Man anordnar också en helt egen julfest på Golfhallen i Jordbro. Att kämpa på fastande mage strider ju mot alla vettiga fackliga principer.

Julfest

Men tempraturen skulle höjas ytterligare ett snäpp; frågan skulle göras internationell. Ett multinationellt företag som DHL, och JF Hillebrand också för den delen, struntar nog i vad som händer i en liten avkrok i södra Stockholm. De måste känna att striden i Jordbro flåsar dem i nacken på hemmaplan.

http://arbetet.se/2013/12/16/europa-ska-fa-veta/

Med Vänsterpartiets hjälp lyftes frågan både i Tyska riksdagen och Europaparlamentet.

I Europaparlamentet kunde Vänsterpartiet själva, den 6 december 2013, med parlamentsledamoten Mikael Gustafsson resa frågan:

Trygga anställningar måste vara en förutsättning för en välfungerande arbetsmarknad. Bemanningsföretagens inträde på svensk arbetsmarknad har förändrat situationen till ett allt otryggare arbetsliv för människor. Bemanningsdirektivet 2008/104/EC trädde i kraft 2008, som hade en likabehandlingsprincip. Det vill säga att anställda av bemanningsföretag inte skulle ha sämre arbetsvillkor än anställda inom kundföretaget. Det svenska vin och sprit distributörsföretaget Lagena hade 2009 30 bemanningsanställda av totalt 114, den 11 november 2013 varslades ytterligare 25 av de nu 70 fastanställda för att ersättas av bemanningsanställda. Det innebär att över hälften av personalstyrkan skulle vara från bemanningsföretag. Lagena har ”leasat ut” lagerverksamheten till det tyska företaget DHL och ägs således delvis av den tyska staten.

Frågor:

Är det förenligt med EU:s Bemanningsdirektiv 2008/104/EC att avskeda fastanställda för att ersätta dem med bemanningsföretag, som DHL gjort på Lagena Distribution?

Det är naturligtvis svårt att få några vettiga svar från de ansvariga. De blir mest svepande bortförklaringar om att man inte kan lägga sig i enskilda företags agerande, men det har ändå betydelse att frågan uppmärksammas och att det undras vad DHL håller på med.

I Tyska riksdagen fick man ta hjälp av sina kontakter med Die Linke, och dess talesperson i fackliga frågor Jutta Krellmann.

http://dipbt.bundestag.de/extrakt/ba/WP18/581/58133.html

Hon ställde frågan vilken hållning den Tyska regering har, som i förlängningen är den största aktieägaren i DHL och t o m har statssekreteraren i finansdepartementet i DHL:s styrelse, till arbetstagares rättigheter och det som händer i Jordbro.

Hon skickade följande meddelande till arbetarna på Lagena:

”I Tyskland minskar den fast anställda personalen och istället används bemanningsanställda som får lägre lön än fast anställda. Användningen av inhyrd personal som man kan skicka iväg när som helst gör att arbetsgivaren får mer kontroll över arbetskraften. De delas upp och facklig organisering blir svårt. Den fasta personalen är alltid medvetna om hur lätt de kan ersättas med sämre villkor. Trots dessa negativa effekter är det fortfarande lagligt i Tyskland.

Vänstern i Tyskland kommer att fortsätta driva att principen om att ”lika lön för lika arbete” alltid ska gälla och att man max får ha inhyrd personal i tre månader. De ska inte få användas som ett verktyg för lönedumpning och klyvning av arbetskraften. På längre sikt måste bemanningsföretag förbjudas.

Efter att jag fick reda på DHL:s aktiviteter i Jordbro i Stockholm har jag som parlamentsledamot ställt en fråga till den tyska regeringen. Frågan gällde vad de anser om DHL:s uppträdande i Sverige. Regeringens svar är tunt och de säger att ansvaret ligger hos styrelsen för den operativa verksamheten. Och de hänvisar till att de använder OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Men det räcker inte om det, trots dem, är acceptabelt att göra sig av med fast anställda och ersätta med bemanningsföretag.

Jag önskar både er och oss framgång, uthållighet och ömsesidigt stöd i arbetet mot otrygga anställningar, lönedumpning och uppdelning av arbetskraften.

I solidaritet, Jutta Krellmann”

Ett par veckor efter att frågan om DHL personalen i Sverige lyfts upp som en fråga till tyska regeringen backade DHL i Sverige. Ett rykte gör gällande att höga tyska chefer kom på besök till lagret och kort därefter vände företaget helt om.

Den 19 februari kallar DHL till sig personalrepresentanterna och meddelar att varslet återtas.

http://arbetet.se/2014/02/21/varslet-dras-tillbaka-pa-lager/

http://www.handelsnytt.se/dhl-drar-tillbaka-varsel-pa-lagena

http://www.vansterpartiet.se/lagerarbetarna-vann-striden

http://www.proletaren.se/inrikes-arbetsmarknad/varsel-dras-tillbaka-pa-lagena-i-jordbro

http://jarfalla.vansterpartiet.se/2014/02/25/dhl-drar-tillbaka-varsel-i-jordbro/

http://arbetaren.se/artiklar/fast-anstallda-byts-inte-mot-inhyrda/

Det är naturligtvis många som ska tackas efter en sådan här fajt. Först och främst ska arbetarna på Lagena/DHL tacka sig själva för att man stod upp hela vägen och inte vek ned sig. Men naturligtvis ska Vänsterpartiet och Die Linke ha ett stort tack med Jonas Sjöstedt, Mikael Gustafsson, Ali Esbati och Jutta Krellmann i spetsen.

Ibland dyker det upp sterila diskussioner om parlamentariskt arbete kontra aktivism/utomparlamentariskt arbete. Den frågan är oftast fel ställd. Tricket är snarare att hitta en bra växelverkan mellan parlamentariskt arbete och utomparlamentariskt arbete. I det här fallet så har vi en lyckad växelverkan mellan facklig kamp och parlamentarisk kamp som räddade jobb.

Det är också så här som ursprunget till idén om facklig-politisk samverkan såg ut; tanken att leverera konkreta resultat åt arbetare genom både facklig och politisk kamp. Idag handlar facklig-politisk samverkan bara om att facket ska hjälpa ett parti vinna val, och inte om att det förs nån gemensam kamp för förbättringar (i alla fall inte i så grad att det påverkar motståndarsidan).

Facklig-politisk samverkan, som den ser ut idag, har till och med en passiviserande effekt i och med att många invaggas i tron att fackliga segrar inte är möjlig under en borgerlig regering. Inget kan vara mer felaktigt. Man måste alltid kämpa. Den som kämpar vinner ibland. Den som inte kämpar förlorar hela tiden.

Man får hoppas att denna seger inte arkiveras allt för snabbt för den är väldigt lärorik och ett exempel som bör spridas så långt det bara går.

blommor till jonas

augusti 27, 2013

Aftonbladet recenserar bemanningsbok

Filed under: Kampen mot bemanningsföretag,Striden på Lagena Distribution AB — lagerarbetare @ 2:01 e m

Recension: Stridsskrift mot bemanningseländet

Ska bemanningsföretagen ta över världen? Patrik Olofsson

(http://www.aftonbladet.se/kultur/bokrecensioner/article17352200.ab)

juli 11, 2013

Boken om bemanningsföretagen ute nu!

9789198116007En bok om bemanningsföretagen kan ta sin utgångspunkt i Stuveribolagens uthyrning av strejkbrytare; Amalthea 1908 eller Ådalen 1931. Eller ILO-konventionen 1933 och det svenska förbudet 1936. Det kan ta sin början i den s-märkta – restriktiva – återlegaliseringen 1991. Eller den borgerliga – lättfärdiga – återlegaliseringen 1993. Den kan ta sin utgångspunkt i uppmärksammade rättsfall som Abu Garcia-målet 2003.

Den här boken har sitt ursprung i den konflikt som utbröt på Lagena Distribution AB midsommarveckan 2009. Strejken var ett svar på företagets försök att byta ut fast anställd personal mot bemanningsföretag. Det sågs som ett övergrepp personalens anställningstrygghet. Varför ska man bli uppsagd på grund av arbetsbrist om man samma dag som man slutar blir ersatt av en från ett bemanningsföretag? Än värre; varför ska jag bli uppsagd på grund av arbetsbrist om det bara innebär att jag går ut på personalparkeringen och drar på mig nya arbetskläder med annan företagslogga på – bemanningsföretagets logga – och går in och gör samma jobb som nyss fått sparken ifrån?

Är det konstigt att folk reagerar på detta; att det är något som skär sig i rättsmedvetandet? Ska det få gå till så här? Arbetsrätten är ett kommunicerande kärl. Arbetsgivarnas oinskränkta makt att använda bemanningsföretag efter eget gottfinnande kostar för mycket på andra sidan, de anställdas sida. Det för många arbetare som drabbas för hårt. Man har slagit hål i syftet med lagstiftningen. Den läcker som ett såll. Den här boken diskuterar konsekvenserna av bemanningsföretagens legalisering och möjliga fackliga motstrategier.

Inköpsställen på nätet:

CDON – Ska bemanningsföretagen ta över världen?

adlibris – Laborantes Förlag

Bokus – Laborantes Förlag

Bokia – Ska bemanningsföretagen ta över världen?

Ginza – Ska bemanningsföretagen ta över världen?

juni 25, 2013

Ska bemanningsföretagen ta över världen?

Filed under: Kampen mot bemanningsföretag — lagerarbetare @ 11:27 e m

facebookomslagsbild2

Förbeställ böckerna här på Ord & Bok webbokhandel: Ska bemanningsföretagen ta över världen? eller Per Albin Hansson och Stockholms Handelsarbetare.

Har ni andra favoritbokhandlare kan ni få mail från dem när de tar emot beställningar. Se t ex Laborantes Förlagssida på Bokus, Bokia eller adlibris.

Releasedatum 2013-07-09

juni 13, 2013

Försämrat anställningsskydd leder till färre uppsägningar

Fick rubriken dig att haja till?

Tanken slog mig när jag läste en artikel i Arbetarbladet:

http://arbetarbladet.se/nyheter/sandviken/1.5977439-facket-trodde-ledningen-skulle-vanta

”Sandviken Fackordföranden har hoppats att ledningen skulle vänta längre på beslutet att dra ned.

– Vi har vetat en längre tid att vi inte har order för att fylla båda fabrikerna nästkommande år. Men att beslutet kom nu var en överraskning, säger Arto Tolppanen, ordförande i IF Metalls rörgrupp på Sandvik i Sandviken.”

– Det är jättetråkigt att så många arbetstillfällen försvinner, säger Arto Tolppanen samtidigt som han konstaterar att ingen Sandvikanställd sägs upp. Personal i båda rörverken berörs och de övertaliga väntas bli omplacerade till andra ställen inom SMT.

– Jag hoppas också att man hittar annan sysselsättning för de inhyrda. Men det är en fråga för bemanningsföretagen, konstaterar Arto Tolppanen.”

Arbetstillfällen försvinner men ingen sägs upp!

Det är bara fast anställda som sägs upp. Innan dess är de berättigad till en omplaceringsutredning med full lön under tiden man letar efter annat arbete att omplaceras till på företaget.

Inhyrda bara ”försvinner”. Likaså de visstidsanställda.

Läs gärna en gammal artikel i Arbetet som fördjupar ämnet:

http://arbetet.se/2011/11/18/reservarmen-star-utanfor-tryggheten/

”Två av tre som blev arbetslösa 2008 hamnade aldrig på någon turordningslista enligt LAS. De hade tillfälliga jobb och åkte rakt ut i kylan.”

”I storföretag med minst 500 anställda utgör de inhyrda 14 procent av personalen. Enligt Teknikföretagens rapport hyr industrin in arbetare för att det ger ”snabb omställningsförmåga”. Inhyrda och visstidsanställda används som en buffert. De åker in och ut efter behov.”

 

juni 2, 2012

Facket måste strida för en bra arbetsmiljö för både anställda och inhyrda

Filed under: Kampen mot bemanningsföretag,Striden på Lagena Distribution AB — lagerarbetare @ 11:46 f m

Matti Holopainen, skyddsombud på Lagena, intervjuas i DN om de inhyrdas utsatta situation.

Handelsklubben på Lagena Distribution AB strider för en bra arbetsmiljö för både anställda och inhyrda.

https://lagerarbetare.files.wordpress.com/2012/06/dagensnyheter20120530.pdf

Våren 2010 begärde skyddsombuden på Lagena en inspektion av Arbetsmiljöverket angående det monotona, oergonomiska och tunga arbetet på lagret. Inspektionen kom då fram till att det inte var några större problem. Skyddsombuden överklagade Arbetsmiljöverkets beslut till Förvaltningsrätten. Förvaltningsrätten gav skyddsombuden rätt. Så här skriver man i domslutet:

”Kännetecknande för ensidigt upprepat arbete är att man utför en eller några få arbetsuppgifter, med liknande arbetsrörelser som upprepas om och om igen under en väsentlig del av arbetsdagen. Tiden från det att ett moment påbörjas och till dess att samma moment återkommer (arbetscykeltiden) är mycket kort. Ofta utgör arbetsuppgiften endast en liten begränsad del av ett helt arbetsflöde. Dessutom utförs arbetet ofta i ett högt tempo. Att ideligen upprepa samma rörelser ger upphov till en ständig och likformig belastning. Det man hanterar behöver knappt väga någonting alls, det räcker med armarnas egen tyngd för att muskler och leder ska belastas på ett ogynnsamt sätt. Följden kan bli gradvis inträdande, allvarliga skador, som tar lång tid att läka. Den som en gång skadats på detta sätt återfår lätt sina besvär vid liknande belastningar. För att komma åt den sammanlagda belastningen räcker det sällan med enbart fysiska eller tekniska åtgärder, om arbetet inte helt mekaniseras. I första hand gäller det snarare att minska graden av repetivitet och begränsa den tid som den enskilde arbetstagaren utför denna typ av arbete. Någon form av organisationsförändring är således oftast nödvändig. Genom att ändra arbetets uppläggning i form av arbetsväxling, arbetsutvidgning och arbetsberikning kan arbetstagarnas möjligheter att påverka det egna arbetets uppläggning och pausernas förläggning bli större.

Förvaltningsrätten delar därför inte Arbetsmiljöverkets bedömning att Lagena Distribution AB har vidtagit eller planerar att vidta de åtgärder som i dagsläget kan begäras för att förebygga ohälsa eller olycksfall. Det har därför, enligt förvaltningsrättens bedömning, vid tiden för beslutet funnits grund för ingripande från Arbetsmiljöverkets sida. Arbetsmiljöverkets beslut ska därför upphävas och målet överlämnas till Arbetsmiljöverket för förnyad handläggning. Det ankommer därvid på Arbetsmiljöverket att mot bakgrund av denna dom ta ställning till om det nu finns behov av åtgärder med anledning av ensidigt upprepat eller starkt styrt arbete på den aktuella arbetsplatsen.”

Läs mer om rättsfallet på http://www.regelboken.nu/rattsfall/23254

Läs också: http://www.handelsnytt.se/hopp-om-rotation-pa-lagenas-lager

mars 18, 2012

Arbetsskadorna ökar bland inhyrda

Filed under: Kampen mot bemanningsföretag — lagerarbetare @ 9:57 f m
Tags: , ,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lager/Logistik är tredje största avsättningsområdet för bemanningsföretagen.

Ladda hem Arbetsmiljöverkets skadestatistik (Powerpoint) här Statistik skador 20120309 KB

Läs också:

Handels kräver trygghet för bemanningsanställda på lager >>>

februari 3, 2012

”Bemanningsrapporten” fokuserar bara på företagens problem

Filed under: Handels policy och avtalskrav,Kampen mot bemanningsföretag — lagerarbetare @ 8:53 f m

De centrala parterna Handels och Svensk Handel har presenterat en gemensam rapport om arbetstider och bemanningsföretag. Rapporten finns utlaggd på respektive organisations hemsid:

Handels >>>

Svensk Handel >>>

Rapporten är resultat av en arbetsgrupp som tillsattes i avtalsrörelsen 2010, då man misslyckades med att reglera bemanningsfrågan på det sätt som medlemmar och förtroendevald önskade. I det centrala förhandlingarna mellan Handels och Svensk Handel är det sällan man löser några frågor, istället begravs de jobbigaste frågorna i arbetsgrupper; affärstidsfrågan, heltidsfrågan, bemanningsfrågan, arbetstiderna o s v. Man slipper ta strid, samtidigt som det ser ut som man gör något. Det är ett gångbart trick några gånger. Men till slut hamnar man vid den punkten att man faktiskt måste göra något. Denna avtalsrörelse är den punkten.

Rapporten har inte mycket nytt faktamässigt att komma med. Däremot framhålls vissa värderingar i rapporten som är lite ”sensationella”. T ex framhålls att bemanningsföretag inte någonstans försämrat relationen mellan företag och fack, utan tvärt om förbättrar relationen i o m att bemanning leder till ökad dialog mellan fack och företag.

Jo, en skottskada leder ju också till en radikalt närmare relation mellan den skadade och förrövaren.

Svensk Handels går så långt att man i deras Youtube-presentation av rapporten hävdar att det är det anställda som kräver av företagen att de ska hyra in personal.

Företagens problem ältas på sida efter sida. Det man saknar är ju en redovisning över medlemmarnas och de förtroendevaldas problem. Företagens problem kartläggs noggrant med enkäter och statistik. Företagens problem blir m a o väl ”vetenskapligt” belagda.  Men i rapporten har varken medlemmar eller förtroendevalda fått svara på någon enkät, eller fått sina uppfattningar redovisa som grupp.

Rapporten hävdar att ”majoriteten av de berörda företagen uppger att de lokala parterna varit överens om anlitandet av bemanningsföretag”. Det är företagens bild. Vad är klubbarnas bild?

Stockholms lagersektion genomförde 2010 en enkätundersökning där inte så fall av ”överenskommelse” om att anlita bemanningsföretag föregåtts av hot av olika slag; ”Om vi inte är överens om bemanning så kommer vi….. uppsägningar/flytta runt sommarsemestrarna/ändra arbetstiderna o s v. Så det är fel att ge sken av att det handlar om någon genuin överenskommelse.

I brist på stöd uppifrån får många klubbar i dag navigera efter det ”minst onda” alternativet.

För vår del behöver vi inte rapporten. Arbetsgivarens argument är kända. Handels medlemmar och förtroendevalda har sagt sitt på kongressen 2011 och avtalskonferenserna.

Avtalsrörelsen – en come-back för hela arbetarrörelsen?

Filed under: Handels policy och avtalskrav,Kampen mot bemanningsföretag — lagerarbetare @ 7:06 f m

Sverige står inför ett vägval. Å ena sidan har vi enregering som värnar näringslivets behov av högre vinster genom lägre skatter och lukrativa privatiseringar och mer makt genom sämre arbetsrätt. Detta har de skickligt maskerat som att sätta en tänkt medelklass påstådda problem i centrum; bättre villkor för företagarna, för alla i ”medelklassen” vill ju bliföretagare.  Privatiseringar; för alla i ”medelklassen” vill ju välja hur dyr elen ska bli eller hur vanvårdad man vill bli som äldre.

Vi får sämre sjuk- och arbetslöshetsförsäkring, för ingen i ”medelklassen” blir ju någonsin sjuk eller arbetslös. Sämre arbetsrätt; för en riktig ”medelklassare” behöver inget anställningsskydd – hans starka ställning på arbetsmarknadenberor ju på hans självklart efterfrågade ”kompetens”.

Den här borgerliga uppfattningen medelklasspersonen, som enkorsning mellan Fantomen och Nietzsche, finns ju inte. Tvärt om visar utbrändheten, de många övertidstimmarna och det allt svårare livspusslet för den grupp som kallas medelklass, men som egentligen bara är arbetare men med mera kvalificerade arbetsuppgifter, just det att de i grunden har sammaförhållande till sin arbetsgivare som vanliga arbetare.

Å andra sidan har vi en chans under avtalsrörelsen att flytta hela samhällsdebattens fokus från den borgerliga ”medelklassanalysen” till att berätta en annan historia om Sverige 2012. Arbetarklassens historia. En historia om ökade klyftor, otrygga sms-anställningar, deltidsanställningar, löner som inte går att leva på, arbeten i bemannings- eller entreprenadföretag vars existens är underbudskonkurrens och skriande underbemanning i vård ochomsorg.

Avtalsrörelsen kan, om vi vill, bli startskottet på en come-back för arbetarrörelsen. En början på en process där Reinfeldt & Cofår foten hösten 2014.

LO måste sätta ner foten!

För att avtalsrörelsen ska kunna bli början på arbetarrörelsens motoffensiv, både fackligt och politiskt, krävs det att LO-förbunden sätter ner foten.

Det talas gärna om att återhållsamhet och behärskning givit reallöneklirri kassan. Jo, men det är en sanning med modifikation. Det är nog sannare att säga att arbetsmarknaden glidit isär på ett ganska bekymmersamt sätt.

Svenska tjänstemän har de senaste 15 åren fått en ökning avreallönerna med 56 procent, arbetare en reallöneökning med 35 procent(Aftonbladet 2011-09-29). Ingen missunnar tjänstemännen en dräglig löneutveckling, men vad siffrorna blixtbelyser är att LO-förbunden tagit ut 1-1,5 % för lite i 15 års tid.

När arbetarna tar ut för lite i löneökning blir det pengar över till andra grupper. Men det är inte det stora problemet, även om det är självklart att en LO-arbetare förtjänar lika god löneutveckling som entjänsteman.

Det stora problemet att om LO-arbetarna håller tillbaka i löneutveckling går pengarna också till VD-löner, bonusar, aktieutdelningar,spekulation m m. Enligt SCB faller investeringarna i tillverkningsindustrin förtredje året i rad, så det är inte dit pengarna går.

Varje gång fackföreningsrörelsen kräver högre löner låter det som om företagen kommer att gå i konkurs. Men trots allt tal om kris beräknas ca 70 av de största svenska företagen göra vinster på 468 miljarder under 2011. Om 4 miljoner löntagare skulle få 1000:-/mån (som är en bit över fackens krav) kostar det företagen 72 miljarder. Det blir lite pengar över, så att säga.

De gemensamma kraven hos LO-förbunden innebär löneökningarmed 3,5 procent räknat på avtalsområdets genomsnittsförtjänst, minst 860 kronorper månad och heltidsanställd. Avtalens lägstalöner höjs med minst 860 kronor.

Utöver detta kräver en majoritet av LO-förbunden en jämställdhetspott på 100 kronor per heltidsanställd och månad att tillfalla avtalsområden med en genomsnittsförtjänst lägre än 22 400 kronor. IF Metall,med flera industriförbund, krävde istället 3,7 procent utan jämställdhetspott.

Om detta inte uppnås kommer LO-arbetarna fortsätta halka efter. Tyvärr bygger LO sina avtalskrav på en felaktig formel. Det är den s k LISA-modellen som bygger på inflationstakt + produktivitetsökning = lönekrav. Del av vinsten har ”glömts” bort i ekvationen. Och den uteblivna kampen om det totala produktionsresultatet är mer signifikativt än vad det först kan verka. Den avgör i slutändan om facket är en motkraft till kapitalet eller ett smörjmedeli maskineriet.

Kvalitativa krav

Lönekraven är självklart viktiga. Vi kan berätta en annanhistoria om Sverige 2012. Om hur det är när lönen är slut efter tre veckor. Vi kan berätta om ett ”livspussel” som skiljer sig totalt från ”medelklassanalysenslivspussel” att förena karriär och….. städa hemma(?)….. brist på butlers i tunnelbanan(?)……

Men viktigast av allt är att lyfta fram de kvalitativa kraven, som påverkar maktförhållandet mellan arbete och kapital; tak för otrygga anställningar, rätten till heltid, fasta anställningar som norm, begränsning utav bemanningsföretag. Vi kan berätta en historia om Sverige 2012.

Vi kan berätta om visstidsanställningar som staplas påvarandra, vård-, butiks- och restaurangbiträden som har 2, 3, 4 olika deltidsjobb utan att få ihop en lön att leva på. Vi kan berätta ombemanningsanställda som sitter hemma och väntar på ett sms om det får jobb idag.

Det är dessa kvalitativa fackliga maktkraven som också har politisk sprängkraft för de kan drivas både som avtalskrav och politiska kravom lagstiftning. Offensiva fackliga krav blir politiska. Och det är egentligen detta som var ursprungstanken med facklig-politisk samverkan – att fackliga maktkrav är i grunden politiska – inte att någon socialdemokratisk finansminister skulle läxa upp facken i ansvar för ”samhällsekonomin”.

Handels inställning avgör

Först ut i fronten mot arbetsgivarna var IF Metall och de andra industrifacken. Den fronten föll då man inte vågade varsla om strejk för att genomdrivasitt krav på 3,7 procent. Man lyckades inte heller få igenom förbättringar i de avtalens allmänna vilkor.

Andra linjen i fronten mot arbetsgivarna är mitt Handels, som överlämnade sina avtalskrav till arbetsgivaren i mitten av januari. Inom Handels har 1100 förtroendevalda sagt sitt på förbundets avtalskonferenser och det är genomgående starkt kvalitativa makt kravsom dominerar: Rätt till heltid, minst 90 procent egen personal, en lägsta veckoarbetstid på deltidsanställda, Ob-ersättningen – bibehålla och utveckla, fackligt godkännande av bemanningsföretag och entreprenörer.

När IF Metall misslyckas faller tyngden på Handels axlar. Inom Handels finns en stark medlemsopinion, inte minst inom Handels lager, att axla det ansvaret.

Lyckas vi flytta fram positionerna kommer vi ändra samhällsklimatet. Och Reinfeldts dagar är räknade. Likväl som storkonflikten 1980 banade vägen för att skopa ut den borgerliga regeringen 1982, kan avtalsrörelsen 2012 fylla samma funktion för utgången 2014. Det är det verkliga facklig-politiska sambandet i årets avtalsrörelse. Fackliga segrar banar vägen för politiska segrar och vice versa. Problemet är bara att våga segra.

Nästa sida »

Blogga med WordPress.com.