Lagerarbetarnas Blog

maj 3, 2018

Erfarenheterna från Lagenastrejken lever vidare

Intervju med Patrik Olofsson i Dagens Sanning

I senaste numret av Dagens sanning finns en intervju med Patrik Olofsson om Lagenastrejken och konflikten kring bemanningsföretag. Lagena Distribution AB i Jordbro var vid denna tidpunkt (2009) Systembolagets dotterbolag och centrallager för öl, vin och sprit. Konflikten startad i och med att företaget ville byta ut 33 fast anställda mot bemanningsanställda, vilket naturligtvis var oacceptabelt för personalen och fackklubben. Konflikten på Lagena ledde till en vild strejk och satte blixtbelysning på problemet för fackföreningsrörelsen att företag kan använda bemanningsföretag för att runda LAS och byta ut fast personal och ta in bemanningsanställda i stället. Fackföreningsrörelsen har tyvärr inte gått i mål i denna fråga än.
———————–>Tidningsartikeln<——————————
Här följer fyra olika perspektiv på bemanningsbranschen i relation till arbetarorganisering. De intervjuade har varit fackligt aktiva i Handels, IF Metall, Kommunal, Livs och Transport. Och tillsammans har de varit anställda på ett otal olika bemanningsföretag. Det är erfarenhet som talar. Ibland konfronteras man med frå­gan som fastanställd och ordinarie och ibland när man är fast- eller visstidsanställd inhyrd. Hur som helst är facklig organisering en avgörande faktor i alla dessa personers verklighet. Är man inte ensam på en arbetsplats förändrar det dramatiskt ens förutsättningar. Är man ansluten kan den grupptryggheten ibland kompensera en formell anställnings(o)trygghet. Men vad är bästa sättet? Svaret är inte givet. Här är några perspektiv.

Patrik Olofsson

Patrik Olofsson, 51 år, är idag tax­ichaufför. År 1990 var han ledande i en lönestrejk Scania. År 2009 stod han i spetsen för den vilda Lagena-strejken i Jordbro, Systembolagets lager. I det senare fallet gällde frågan att företaget sparkade fast anställda och istället tog in inhyrda. Då ljöd ropet ”förbjud beman­ningsföretag”. Därefter fortsatte  frågan att vara aktuell som en facklig opposition inom Handels, som fick igenom vissa krav förbundets kongress 2011. Dess­utom har han själv arbetat som inhyrd lagerarbetare via Manpower. Detta är hans perspektiv i frågan.

Hur omfattande är din erfarenhet av att arbeta på bemanningsföretag?

En sommar på ett fryslager i Slakthusområdet som inhyrd genom Man­power. Det var ett litet lager och alla gjorde allting, så gemenskapen var rätt bra. Det som förvånade mig dock var att man som inhyrd skulle göra allt pappersarbete själv; föra journal över arbetsuppgifter, arbetstider och att man skulle jaga chefer som skulle at­testera tidrapporter o s v. Det fick man göra efter arbetstid. Manpower tjänar nog in många tjänstemän på att arbe­tarna sköter pappersarbetet gratis.

Du var ledande i Lagena-strejken, orsakad bl.a. av att arbetsgivaren ökat inhyrningen samtidigt som man tog bort ordinarie tjänster. Hur präg­lar detta din syn bemanningsföre­tagens roll?

Ja, jag var klub­bordförande på La­gen från 1998 och framåt. Jag har na­turligtvis inget emot de bemanningsan­ställda, för folk har

Lagenaanställda protesterar utanför Systembolagets huvudkontor innan strejken.

inget val. Vi har ju ett system där folk blir avstängda från a-kassan om man nekar ett jobb, så jag kan inte moralisera över andra. Däre­mot vet man ju vilket funktion beman­ningsföretagen har på arbetsmarkna­den. Det är att konkurrensutsätta den fasta personalen och skapa ett tryck nedåt i villkor och flexibilitet.

Hur förhöll sig de inhyrda till strej­ken, och ni ordinarie till de inhyrda?

Vi hade ju strejkvaktskedjor och uppmanade dem att inte gå in och job­ba. Och många ville inte gå in och job­ba. Det bemanningsföretaget gjorde då vara att samla de inhyrda i en annan del av Jordbro. Man lastade upp dem i containrar och körde in dem på lagret med lastbil, så de skulle slippa möta strejkvaktskedjan och våra upp­maningar.

Lagenaanställda protesterar utanför Systembolagets huvudkontor under strejken.

Har du någon åsikt om beman­ningsföretagens funktion i ekonomin och arbetsmarknaden?

Att bemanningsföretagen återlega­liserades av under dåvarande arbets­marknadsministern Mona Sahlin 1991 var en del av harmoniseringen med EU, och en förberedelse för EU-inträdet. Naivitet kring vilken effekt det skulle ha på arbetsmarknaden var ju bottenlös. I alla fall inom fackfören­ingsrörelsen. Naturligtvis fanns det de i politiska kretsar och näringslivskret­sar som visste exakt vad det här skulle leda till.

I de branscher där bemanningsfö­retagen är stora kan du se: mer kon­kurrens, hårdare arbetstempo, sämre arbetsmiljö, sämre avtalsefterlevnad och tillbakaträngda eller nedlagda fackklubbar. Naturligtvis ett bakslag av historiska mått. Allt det här går natur­ligtvis att vända på, men då får man tänka lite utanför ramen.

Vad anser du är lösningen pro­blemet med bemanningsföretag?

Ett sätt att lösa ett problem är ju att ta bort problemet. Ett sätt att hantera ett problem är att begränsa problemet. Vilken metod som vi väljer beror mer på hur stor rörelse som ligger bakom, än den tekniska konstruktionen på lös­ningen.

Titta gärna in på Lagerabetarnas blogg på Facebook!
Annonser

Blogga med WordPress.com.